Screwthebox

Jennifer: Skulle jag kunna få en remiss så att jag kan göra ett allergipricktest?

Sjuksköterskan: Nej, du måste boka en tid här först

Jennifer: men jag är ju här nu..

Sjuksköterskan: jo men nu var du här för utslagen, du måste ringa hit igen och boka en ny tid för att få en remiss.

Jennifer:kan jag inte bara ringa ryhovs sjukhus direkt och boka tid där?

Sjuksköterskan: Nej, tyvärr..

Idioter. Så himla hopplöst korkat system.

Det allra bästa var ändå att när jag va på undersökning så kollade en sjuksköterska på mig först och sa "jag måste gå och hämta en kollega som kanske vet vad det är".

Kollegan kommer in, kollar på mig och fattar direkt vad det är. Och säger "jag måste gå och kolla upp vad det heter".

En tredje gång kommer sjuksköterskan in, den här gången med en liten handskriven lapp med sjukdomens namn på latin. Hon säger "det här är alltså det du har. Du kan ju söka på internet lite om den".

JAHA!? TACK för den högskolekvalificerade utbildningen. Vilken primat som helst skulle få fram det snabbare och mer exakt än hon.

Jag hade till och med diagnoserat mig själv dagen innan och fått fram samma resultat. Och har jag läst till sjuksköterska på högskolan? - nej.

Kan jag använda google?  - ja.

Idioter.

Jennifer: seriöst, det är tredje gången hon går ut ur rummet för att kolla upp något hon inte vet!

Kristoffer: men hon är i alla fall snäll...

Jennifer: Klart hon är snäll, är man korkad måste man vara snäll.

Jennifer: Usch, det luktar sjukdomar!

Förra helgen åkte jag till flera bondesamhällen. Som den stockholmare jag är kan jag kalla dem bönder fastän vi egentligen befann oss på "festplatsen" Olstorp, utanför Töreboda, utanför Skövde.

Jag har ALDRIG sett en så stor folksamling med riktiga whitetrash bönder. Och jag vill aldrig uppleva det igen. Vi snackar alltså riktiga drägg till fulla ungdomar som klassas som volvoraggare, whitetrash 40-åringar i tajta kläder, fulla som as, som sprang och raggade på lammkött, samt alldeles för många fjortisar i kortkort och med attityden "sätt på mig bakom en buske".

Ett alldeles för fullt hjon blev sänkt av Kristoffers kompis då han upprepande gånger hade tagit hans flickvän på röven. Hade han taffsat på mig istället hade hans kulor rykt. Och det hade jag fixat själv.

Anledningen till att jag var där var för att mitt egna drägg Kristoffer ville åka och kolla på Hoffmaestro. Själv är jag inget fan av dem, och efter konserten måste jag säga att jag aldrig sett en konstigare folksamling på en scen.

Klippet nedan är en av de två låtarna jag kände igen av de dom spelade. För det första var divorna en timme försenade och för de andra fick de gå av scenen efter två låtar pga el-fel.. vilket ingen i publiken fattade förrän efter 20 minuter då de kom tillbaka. Höjdpunkten var när de blev utbuade...

Innan vi kom till bondesamhället var vi på förfest mitt ute i ingenstans. (Seriöst, varför vill folk bo så!?) Trots mina misstankar om bönder så var det faktiskt hyfsat normala människor där. En del iaf. Och en hund stor som en björn och med en dräggelproduktion som får Niagarafallet att verka torrt.

Behöver jag ens nämna att Kristoffer körde dåligt typ hela dagen?

Här har vi alltså årets fjortis-sommarplåga. Nu har jag äntligen hört den, sådär lagom till hösten. Precis som alla andra fjortislåtar är texten inget att ha, men jag kan förstå att tekniknördarna på JTH finner musiken bra. Herregud. Till och med jag kan göra en bättre låt. Jag får nog ta och göra det också för att bevisa det.

Men tills vidare: lyssna och lid.

Jennifer: Nej

Kristoffer: joo

Jennifer: igår också när jag va så jobbig?

Kristoffer: Mindre glad.